Semester och BLW – hur blev det?

För en vecka sedan kom vi hem från Teneriffa och vår lilla semester där. Före resan funderade jag lite över hur det skulle funka med BLW när vi är iväg. Bloggade då om några saker jag tänkt extra på, till exempel hur jag skulle få tag i bra mat och rätt sorts bitar samt hur kladdigt det skulle bli. Jag föreställde mig mayhem på varje restaurang. Det hade jag verkligen inte behövt, visade det sig.

Vad kan vi komma över för slags mat?

Allt fanns, men inte lika anpassat som hemma. Genom att ha halvpension på hotellet kunde vi två gånger om dagen erbjuda hela världen livsmedelsmässigt. Och mellanmål i form av klämmisar, banan och riskakor. Mycket banan. Fördel att jag kunde erbjuda saker som inte skulle varit självklara hemma. Som prawn-crackers på Teppanyaki-ställe, till exempel.

Livsmedelshygien?

Det en inte vet, har en inte ont av. Nä, men det enda som kändes halvkul var brickorna till barnstolarna som var i gammal sliten plast och graden av renlighet kunde inte garanteras. Torkade av med desinficerande servetter, mer kunde jag liksom inte göra. ”Lite skit rensar magen” sa min sambo, men han kunde nog inte överblicka konsekvenserna för oss alla tre om Eden skulle åka på stygg bakterie i magen.

Blir det rätt sorts bitar?

Vad är rätt sort, kan en undra nu såhär i efterhand? Det blev bra sorts bitar! Eden erbjöds helt enkelt det som kunde erbjudas i bra bitar.

Finns det bra stolar?

Jodå. Barnstolar finns såklart överallt. Med eller utan bricka.

Hur kladdigt och jobbigt blir det?

Nu blev det ju så att Eden inte hade så mycket ro att äta, så de flesta måltider blev varken kladdiga eller jobbiga överhuvudtaget. Det hade förmodligen varit kladdigare med puré faktiskt.

Hur kommer amningen funka?

Det gjorde den, över förväntan. I och med att Eden inte fick i sig så mycket annat (pga nyfiken på allt runt omkring) så behövde hon desto mer mjölk. Plus att det var varmt och mycket intryck att bearbeta, så hon ammade mer av de anledningarna. Hon tog bröstet ett antal gånger vid poolen faktiskt, oväntat men roligt med tanke på att hon är i stort sett omöjlig att amma i ”stökiga” miljöer.

Sammanfattningsvis fanns det ingen orsak att oroa sig. Lite sorgset att Eden inte hade mer ro att äta, när det erbjöds så mycket spännande! Men en kan ju inte få allt.

Skicka kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest