Järn

Barns järnbehov

Järn är ett livsviktigt mineral i kroppen. Små barn som växer har i relation till sin kroppsvikt ett mycket stort järnbehov. Fullgångna och normalviktiga barn får, som minst under de första sex månaderna, detta behov tillgodosett genom det järnförråd de fötts med. Därefter ökar det lilla barnets behov av järn successivt och det är därför viktigt att vid sex månaders ålder inkludera järnrik mat i den kost som erbjuds. Livsmedelsverket rekommenderar att spädbarn och barn upp till fem år får i sig 8 milligram järn per dag. Detta dagsbehov är nästan lika stort som för en vuxen man och det säger sig självt att barnets mat måste vara extra järnrik om man ska följa rekommendationen, eftersom en sexmånaders bebis äter betydligt mindre mängder mat än en vuxen person.

Järnberikad mat - eller järnrik mat?

I handeln finns järnberikade produkter för barn, främst barngröt och välling. Vi är dock allt fler som av olika anledningar väljer bort dessa industriellt framställda produkter och hellre lagar egen järnrik mat åt våra barn. En olycklig formulering i SLV:s annars så bra råd om mat till spädbarn upp till ett år är: ”Det är svårt att nå upp till det rekommenderade järnintaget utan att använda järnberikade produkter”. Denna formulering kan tolkas på två sätt. Om SLV med ”järnberikade produkter” menar enbart industrigröt och/eller industrivälling så anser vi att påståendet är direkt felaktigt! Det går alldeles utmärkt att erbjuda rekommenderad mängd dagligt järn i hemlagad mat, utan att använda sig av industritillverkad gröt eller välling. Om SLV med sin formulering istället menar att det är svårt att komma upp i rekommenderat dagligt intag om föräldern inte tänker till och erbjuder extra järnrika produkter, så håller vi absolut med dem. Bland våra recept finns extra järnrika rätter såsom gröt och grötpinnar.

Mat som är rik på järn

För att kunna jämföra järnrika produkter med varandra måste man också vara medveten om att de kan innehålla olika sorters järn med olika tillgänglighet för kroppen. Kroppen tillgodogör sig ett visst sorts järn, hemjärn, bättre än icke-hemjärn. Hemjärn finns främst i kött och blodmat, exempelvis blodpudding och paltbröd. Rött kött (och blodprodukter) är överläget som järnkälla och stimulerar dessutom kroppens järnupptag. Fågelkött, fisk och skaldjur innehåller också järn om än inte lika mycket som rött kött.

Det järn som finns i vegetabiliska produkter, icke-hemjärn, tas inte upp lika effektivt av kroppen även om många vegetabilier självklart också kan vara värdefulla järnkällor. Järnrika vegetabiliska produkter är exempelvis bönor, kikärter, linser, tofu, fullkornsprodukter, spenat, bananer och persikor. I vegetariska måltider är det särskilt viktigt att man ser till att ge extra av de faktorer som kan stimulera järnintaget, främst vitamin C. Se till att alla måltider innehåller C-vitaminrika grönsaker eller frukter!

Ibland sägs att en måltid med högt kalciuminnehåll skulle kunna försämra järnupptaget, men detta påstående kommer sig av resultat från korttidsstudier. Det finns nyare långtidsstudier som motsäger detta påstående! Mer ingående information om stimulerande och hämmande faktorer för järnupptag finns i Livsmedelsverkets vetenskapliga underlag.

Men om barnet inte äter all den järnrika mat vi erbjuder då?

När barnet självt styr matintaget kan det uppstå funderingar hos föräldrarna kring huruvida barnet får i sig tillräckligt med järn. Livsmedelsverkets rekommendationer kan te sig avlägsna ställda mot den lilla mängd mat barnet till en början petar i sig. Här är det dock viktigt att inte stressa upp sig utan tänka på att officiella rekommendationer är avsedda att täcka in så många individer som möjligt som i verkligheten har varierande behov. Det viktiga är att den som erbjuder barnet mat gör sitt bästa för att nå upp i minst rekommenderad dygnsmängd järn i den serverade maten! Sedan kanske inte allt detta når magen, men mer än erbjuda mat kan man ju knappast göra. Detta dilemma är egentligen inte specifikt för BLW; även skedmatade barn har preferenser och ingen fortsätter väl att skeda ett barn som visar att det inte vill ha mer mat.

Värt att veta är även att bebisar som ammas får i sig järn via bröstmjölken och från denna tas järnet upp mycket effektivt (även om bröstmjölkens järnhalt inte är särskilt hög jämfört med den i många andra livsmedel).
Trots att järn är så viktigt är skall man heller inte ge alltför mycket eftersom för mycket järn har visat sig negativt för tillväxten. Sammantaget ger en generellt sett varierad kost, där även järnrik mat inkluderas, ett tillräckligt intag av järn för de flesta barn. Finns det oro kring barnets järnstatus kan en ett blodprov på BVC ge svar.

Lästips

Pin It on Pinterest

Dela