Näringsläraillustration_naringslara

En viktig del av grundtanken med BLW är att barnet själv styr matintaget och att detta i slutänden resulterar i en allsidig kost. Under de första sex månaderna av det lilla barnets liv får barnet all nödvändig näring från bröstmjölk eller modersmjölks­ersättning. Undantaget är D-vitamin som ges som tillskott. När barnet börjar äta vanlig mat finns amningen eller modersmjölksersättningen kvar som grund och ger all näring och energi som barnet behöver. Den mat som erbjuds från början är i första hand till för att lära barnet teknik, smak och hur det går till vid en måltid.

Erbjud varierad och näringsrik kost

En varierad kost är viktig för både barn och vuxna. Huvudbeståndsdelarna i en måltid är protein, fett och kolhydrater.

Goda källor till protein är kött, kyckling, fisk, tofu, bönor, linser samt ägg. De är livsmedel som även innehåller mycket järn. Servera gärna fisk 2-3 gånger i veckan. Förutom att vara en bra proteinkälla är fisk en viktig källa till D-vitamin, jod, selen samt omega-3 (fet fisk).

Kolhydrater som potatis, pasta, ris, rotfrukter och grönsaker är en bra bas i barnets måltid. Potatis, pasta, ris, bulgur, couscous och bröd ger bra kolhydrater och fibrer, men också viktiga mineraler och vitaminer, exempelvis järn och folsyra (1).

Fett är viktigt för det lilla barnet, både som energikälla och för utveckling av vitala funktioner i exempelvis hjärnan. Fet fisk, avokado, nötter och frön innehåller mycket nyttigt fett men även kött, ägg och mejeriprodukter är rika på fett. Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Om det inte redan ingår tillräckligt med fett i maten som serveras bör lite extra fett tillsättas i barnets mat. En tesked olja per portion är en lagom mängd att tillsätta. Sammanlagt bör inte mer än en matsked fett per dag tillsättas i barnets mat. Särskilt omega-3-fett är viktigt för barns utveckling. Rapsolja är rik på omega-3. Smör innehåller bara lite omega-3 och är därför inte ett lika bra val av matfett. För barn som ändå får smör är det extra viktigt att få extra rapsolja och fet fisk. Barn som ammas får även omega-3 via bröstmjölken (1).

Fullkorn och fibrer är bra för små barn men kan också vara problematiskt för magen. Vissa barn reagerar genom att bli lösa i magen, andra tvärtom. Eftersom det är individuellt hur varje barn reagerar är det lämpligt att pröva vad som funkar och gärna variera mellan mer eller mindre fiberrika produkter.

Järn är ett livsviktigt mineral och ett litet barn har nästan lika stort järnbehov som en vuxen man. Därför behöver små barn i högre utsträckning än vuxna erbjudas järnrika (men ej nödvändigtvis järnberikade) livsmedel. Vi har lagt texten om järn på en separat sida.

Vid komponering av en måltid kan det vara bra att ha tallriksmodellen, som visar hur en måltid ska fördelas med hänsyn till olika näringsämnen, i bakhuvudet. Även om modellen inte är helt tillämpbar när det gäller BLW, eftersom barnet självt väljer vad och hur mycket det vill äta, så är den ett bra sätt att säkerställa att barnet erbjuds en måltid med många olika näringsämnen. Den första livsmedelsgruppen i tallriks­modellen innehåller kolhydratrika livsmedel som potatis, pasta, ris, couscous, bulgur, nudlar, bröd och liknande. Här finns även en del mineraler och vitaminer. Den andra gruppen innehåller vitaminrika livsmedel som grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Här finns även kostfiber, kolhydrater och mineraler. Den tredje gruppen innehåller protein- och mineralrika livsmedel som kött, fisk, ägg eller vegetariska alternativ som linser och bönor. Här finns även fett och vitaminer. Eftersom barnet självt väljer hur mycket det vill äta från de olika grupperna har vi inte angett några proportioner här, det viktiga är att barnet erbjuds livsmedel från varje grupp under dagen. Avsluta gärna måltiderna med lite frukt eller bär. Vitaminerna hjälper barnet att ta upp det järn som finns i maten.

Olämplig mat

Målsättningen med BLW är att hela familjen skall äta samma mat. Det finns dock några ingredienser som är direkt olämpliga som livsmedel för små barn.

Honung är inte lämpligt som ingrediens i mat till barn under ett år eftersom det innehåller sporer som kan utvecklas till bakterier i tarmen och dessa kan i sin tur producera ett gift (2). Detta är dock ett ovanligt scenario.

Opastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier som bland annat kan orsaka njurskador hos små barn (2). Mjölk skall vara pastöriserad för att vara lämpligt som livsmedel för både barn och vuxna. Endast pastöriserad mjölk får säljas i butik.

Rått eller otillräckligt genomlagat kött kan innehålla skadliga bakterier, exempelvis EHEC. Låt inte barnet smaka eller röra vid rå köttfärs eller rått kött. Var noga med att genomsteka köttfärs och kyckling (1).

Hårt stekt mat innehåller ämnen som är skadliga för både barn och vuxna (1). Undvik att ge barnet bränd mat. Sträva efter en gyllengul stekyta snarare än gyllenbrun. Ett alternativ till att steka maten är att baka det ni ska äta i ugnen.

Skadad eller grön potatis innehåller ämnet solanin som kan ge mag­kramper, kräkningar och diarré (2). Även i oskadad potatis finns lite solanin, potatis ska därför aldrig ges oskalad till barn under ett år.

Ingredienser att vara försiktig med

Socker tillför inget i barnets kost. Socker är enbart kalorier som inte bidrar med några vitaminer eller mineraler. Undvik socker i den mån det är möjligt för att inte skapa onödiga vanor.

Nitrat/nitrit. Nitrat finns i särskilt hög halt i vissa gröna bladgrönsaker, exempelvis spenat, ruccola och salladsblad. (2). Nitrat omvandlas i kroppen till nitrit, som i stora mängder kan hindra transporten av syre i blodet (3). Nitrit används även som bakteriehämmande tillsatsämne, främst i charkuterivaror. (4). Livsmedelsverkets rekommendation är att undvika gröna bladgrönsaker innan barnet fyllt ett år (2). Detta kostråd är omdebatterat och har ifrågasatts av bl a Barnakuten. Livsmedelsverket står dock fast vid sin rekommendation och mer om det vetenskapliga underlaget till denna finns att läsa här. Eftersom det i en av Livsmedelsverkets undersökningar har visat sig att till och med fyraåringar kan överskrida tolererbart dagligt intag i sin normala kost (5), har det till och med diskuterats en höjning av åldersgränsen för rådet att undvika bladgrönsaker.

Ris kan innehålla arsenik och ska inte ätas för ofta. Detta gäller även risgröt och risvälling (2).

Salt skall inte ges i för stora mängder. Vi har skrivit mer om barn och saltintag på en separat sida.

Mjölk eller mjölkprodukter i större mängder: Mjölk är inte lämpligt som måltidsdryck till små barn under ett år (2). Mjölk är en järnfattig dryck som samtidigt är mättande. Om barnet dricker mycket mjölk är risken att det inte får i sig tillräckligt med järnrik mat. Vatten är ett utmärkt alternativ som bör erbjudas vid varje måltid. Ge heller inte större mängder fil eller yoghurt.

Vissa sorters fisk kan innehålla höga halter miljögifter, närmare bestämt dioxiner och PCB, och Livsmedelsverket avråder därför från att servera dessa till barn oftare än 2-3 gånger årligen (6), (1). Detta gäller strömming/sill, samt vildfångad lax och öring från Östersjön och Bottniska viken. Det gäller dessutom vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Den lax som säljs i butik är dock nästan alltid odlad och vilfångad lax, öring och röding finns oftast inte i vanliga affärer. De sillsorter som säljs i butik kommer oftast inte från Östersjön.

Gluten

Debatten om när och i vilken omfattning gluten ska introduceras har pågått länge och det dyker kontinuerligt upp nya forskningsrön. Vi har brutit ut denna text till en separat sida.

Referenser

  1. Livsmedelsverkets råd om mat för barn mellan ett och två år [] [] [] [] []
  2. Livsmedelsverkets råd om mat för spädbarn [] [] [] [] [] [] []
  3. Risk- och nyttovärdering av sänkt halt av nitrit och koksalt i charkuteriprodukter, Livsmedelsverket []
  4. Nitrit: E 250 - Natriumnitrit (Livsmedelsverket) []
  5. Livsmedelsverkets råd om mat för barn 0-5 år, Vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar []
  6. Dioxiner och PCB (Livsmedelsverket) []

Pin It on Pinterest

Dela