Presentation av kostrådgivare Emma Lindahl

Hej allihopa!

I det här första inlägget tänkte jag bara presentera mig: Jag heter Emma Lindahl och är mamma till Petrea (född mars 2014) och väntar hennes syskon till slutet av februari. Utöver mina personliga erfarenheter av BLW är jag också kostrådgivare.

Jag har alltid varit barnkär och ville också bli förälder långt innan det blev av, så jag hann läsa på en hel del innan jag fick en försökskanin att testa alla mina mer eller mindre udda idéer på. Som många andra fastade jag i min egen verklighet och det var först när en mamma i mammagruppen jag gick i frågade om det var okej att ge hennes 6-månaders avokado som det slog mig att det här med mat och barn inte var så självklart som det hade varit för oss. Där och då såddes ett frö om att jag ville samla och dela med mig av min personliga erfarenhet av både hälsa och ohälsa, mitt livslånga kulinariska intresse och allt vad småbarnslivet har lärt mig. Så nu har jag som sagt utbildat mig till kostrådgivare och hoppas kunna hjälpa andra att hitta sin balans, och där spelar en bra kost en viktig roll. Vad gäller just BLW anser jag att även om det finns många fördelar med ”hard core”-BLW så är det ändå fantastiskt om man vågar prova bara litegrann.

Vi körde BLW från början med Petrea och ämnar också göra samma sak med nummer två, något ni naturligtvis kommer få ta del av framåt sommaren. Petreas matresa har gått smärtfritt och om hennes stora aptit inte är tack vare BLW så har den i alla fall belysts av det. Vi började, tvärtemot strikt BLW, med att låta Petrea slicka/suga på mat annat långt innan 6-månadersdagen eftersom hon var intresserad av mat tidigt och stoppade allt annat i munnen ändå. Däremot fick hon ju inte i sig något förrän vi faktiskt började med ”riktig” BLW vid just halvåret. Det tog drygt ett år efter matintroduktionen innan vi helt hade vant av Petrea från amning vid 17½ månader, och om jag inte hade varit gravid hade vi nog fortsatt amma ännu längre. Nästa fas blir nu att se hur BLW kommer att påverka hennes stundande kräsenhet och vi tror att vi i alla fall har givit henne den bästa förutsättningen för att även de här kommande åren ska bli matglada.

Jag har min officiella Youtubekanal, tar gärna kunder via Skype och ”live” samt föreläser i Stockholm om bland annat BLW. Jag har även en privat blogg på MlleMidanah.wordpress.com och tycker att det ska bli fantastiskt kul att få blogga här också!

Emma Lindahl, mamma och kostrådgivare

Smaka på allt

Just nu är vi i stadiet där jag erbjuder allt. Allt får klämmas, kännas och smakas på. Jag försöker samtidigt läsa på mer och mer om vad som kan vara mindre bra att erbjuda och vad som kan vara bättre att erbjuda. Vi försöker göra medvetna val och försöker hålla oss uppdaterade kring allt som har med mat att göra.

Vi, vi säger jag när det egentligen är min partner som lagar all mat, lagar allt som oftast all mat från grunden. En salig blandning mellan vegetariskt, lite kött och ibland blir det köpemat. Allt med måtta! Maten vi äter blev sju resor bättre när Vilmer väl började äta vanlig mat. Det blev lite mer tanke bakom då, så att säga. Och mat från grunden är ju faktiskt mycket godare!

Jag försöker just nu lägga om tankarna kring frukostmat. Jag är så fast i det traditionella svenska frukostbordet som tex gröt, smörgås, yoghurt osv. Vilmer har sedan start älskat havregrynsgröt. Han äter det fortfarande varje morgon(!) med olika toppings. Helmer tycks tycka gröt är rätt så smarrigt han också, men att hantera laddade skedar går upp och ned, ibland bokstavligt talat. Grötpinnar funkar rätt bra däremot. Gröt är ju absolut inget måste, men som sagt, jag är så inrutad i gröt-frukost! Behöver komma därifrån känner jag.

Har ni några käcka frukosttips?

Första inlägget av vår nya bloggare AlexSandra!

Kul att få vara med här! Jag tänkte att jag börjar med ett presentationsinlägg och berättar om hur vi hamnade i BLW-svängen. AlexSandra heter jag och är förälder till Vilmer, 2 år i februari, och Helmer som nyss blev 6 månader. När jag var gravid med Vilmer läste jag allt jag kunde komma över och däribland fanns texter om BLW. Det lät ju helt fantastiskt! Det här skall vi tillämpa, tänkte jag! Sedan när vi väl stod vid matintroduktion tog rädslan över och jag började skedmata. Det var inte förrän runt 7-8 månader som jag gav över rodret till Vilmer. Han löste det galant och nu i efterhand förstår jag att han hade löst det lika bra om han hade fått börja själv från början likaså. Nu är vi precis i början på Helmers BLW-resa och det är så fantastiskt kul! Helmer fick från start äta själv, han började redan runt 5 månader med gurkstavar på grund av att han var arg som ett bi vid varje matsituation när alla andra satt och åt och inte han! Framförallt när han såg Vilmer äta. Storebror. Idolen! Jag tror absolut att Helmers intresse för mat har mycket med Vilmer att göra. Vilmer är oerhört matglad och äter med god aptit och jag ser att Helmer tar efter. Allt som ännu serveras har mumsats på. Skall bli spännande att se hur allt utvecklar sig!

Vilmer och Helmer

Chokladbollar

  
Kombinationen att älska chokladbollar och att vilja leva utan (raffinerat) socker främjar verkligen kreativitet. Lägg till att ha ett litet barn som vill ha allt en själv äter, då blir det verkligen kul. Vanligtvis brukar nog folk göra rawfood-chokladbollar med dadlar, eftersom det fungerar så bra som sötning och har en bra konsistens för att baka. Plus att somliga förmodligen gillar smaken. Jag föredrar att göra mina chokladbollar med ekologiska torkade aprikoser, dels för att jag inte gillar dadlar och dels för att aprikoser har ett bättre näringsvärde (framförallt järn). Här är mitt recept! Kaffet är valfritt, lite vatten går lika bra. Och kokosolja kan en ju ha i om en vill, men jag föredrar utan. 

Chokladbollar ?Ca 20-25 st 

ca 200g torkade ekologiska aprikoser 

(2dl kallt starkt bryggkaffe) 

1,5dl valnötter 

0,5dl hasselnötter/cashewnötter/pumpakärnor/andra nötter of choice

2dl glutenfria havregryn 

2msk chiafrön

2msk skalade sesamfrön 

2msk kokosflingor 

2msk kakaobitar ekologiska 

0,5dl kakaopulver 

1msk vaniljpulver 

1) Mixa nötterna grovt (alt finhacka för hand) och häll över i en bunke. Blanda sedan ner nötterna med resten av det torra, dvs havregryn, chiafrön, sesamfrön, kakaobitar, kakaopulver och vaniljpulver bland nötterna. 

2) Mixa aprikoser och kokosflingor med ca 1dl kaffe. Tänk att konsistensen ska bli typ smörets motsvarighet, kladdigt. 

3) Blanda det blöta med det torra.

4) Blanda ner resterande del kallt kaffe för att få rätt konsistens, smeten ska vara klibbig men fast. Önskas fin konsistens på bollarna: mixa allt igen i några sekunder. 

5) Rulla i kokosflingor 

6) Låt dom gärna sätta sig några timmar i kyl 

BLW, amning och jobb

Denna vecka är det Nordiska amningsveckan, med fokus på amning och jobb. Ett utmärkt tema som förtjänar att uppmärksammas. På ett personligt plan berör det mig då jag just börjat jobba tre dagar i veckan. Amning för oss har mest karaktären av mys och mellanmål. En stund av återhämtning och en paus i vår dag. När jag började jobba hade vi inte planerat eller förberett något särskilt med tanke på amningen. Signe ammar fritt vilket innebär minst två men oftast betydligt fler amningstillfällen om natten (jag är för sömning för att hålla räkningen), ofta en gång på morgonen, sedan mellanmål förmiddag, eftermiddag och kväll. När jag jobbar missar hon alltså förmiddag och eftermiddag och får annat mellanmål istället. Vår utgångspunkt var att vi kör och ser vad som händer. Inget särskilt hände, de dagar jag är hemma ammar hon som vanligt, när pappa Robert är hemma äter hon annat. Väldigt odramatiskt än så länge. De har slagit pannkaksrekord (nio stycken plättar) och hittat egna rutiner för mellanmål.
BLW och amning passar utmärkt ihop och det är i min mening värdefullt på många plan. Amningsfrekvensen i landet går ned och de flesta barn ammas bara till de är knappt ett halvår. Livsmedelsverket trycker på en långsam matintroduktion och rekommenderar amning som en del av kosten till barnet är ett år, gärna längre. WHO till minst två, gärna längre. Ändå ammas inte ens 20% av Sveriges ettåringar. Den allmänna uppfattningen verkar vara ju snabbare amningsavslut, desto bättre. Denna känsla fick jag bekräftad på vårt första föräldragruppsmöte när Signe var tre månader. Vi var i stort sett de enda i en grupp på 20 bebisar som inte hade introducerat mat än eller planerade att göra det inom en snar framtid. 
Amning är en laddad och mytomspunnen företeelse. Jag är medveten om att alla inte kan eller vill amma och det är bra att modersmjölksersättning finns i de fallen. Jag skulle dock vilja hävda att långt fler skulle kunna och vilja om kunskapen om amning var större och myterna motarbetades. Amningshjälpen är en fantastisk organisation vars kurser borde vara tillgängliga för alla föräldrar. Jag är oerhört tacksam för att jag halkade in på deras amningskurs när jag var gravid. Det var oerhört skönt att ha koll på vad det var för mekanismer som styrde maskineriet och gav mig en tryggheti föräldraskapet på långt fler områden. 
Åter till amning och BLW. BLW är matintroduktion på barnets villkor. Ibland kan den aspekten skapa osäkerhet kring huruvida barnets villkor går ihop med nödvändigt näringsintag. Här fungerar amningen som ett förträffligt stöd för både bebis på kulinarisk upptäcksfärd och deras föräldrar. Laddningen kring måltiderna och dess mål försvinner genom vetskapen att barnet får i sig vad hen behöver genom dagens amning. 
En annan effekt av kombinationen BLW och amning är lite mer subtil och indirekt. Den underliggande synen på amning är att det är mer än bara mat. Det är också tröst och närhet, båda viktiga komponenter i det lilla barnets värld. Genom att låta bebis själv bestämma takt för tillvänjning av fast föda ger vi barnet erfarenheter av att bli lyssnad på och av att själv få bestämma över viktiga delar i deras tillvaro. Värdet av sådana upplevelser kan inte skattas nog högt i ett längre perspektiv. 
IMG_5937

 

Sötpotatispannkakor

20150920_143517-1

Förra helgen var det dags för brunch - bröd, skinka, ost, croque madame, frukt, smoothie och pannkakor. Denna gång var det inte vilka pannkakor som helst utan sötpotatispannkakor. Dem har jag velat göra i ungefär ett år, men eftersom jag ganska snabbt insåg vårt barns ointresse för pannkakor har jag avstått. Men nu på sistone har hon ändå ätit lite när det bjuds på pannkakor och med en massa andra gäster också var det roligt att göra lite annorlunda pannkakor.

Pannkakorna var lyckade, åtminstone tyckte vi vuxna om dem. Isolde tyckte bättre om hallonsmoothien och åt i princip inget annat under brunchen. Jag hade gjort ett rejält lass pannkakor så det fanns kvar att äta även senare och när de inte skulle konkurrera med smoothie åt hon flera stycken. Väl värda att göra igen, men kräver lite förberedelser eftersom man behöver färdigbakad sötpotatis.

Receptet hittar ni här.

Pin It on Pinterest