Julbord för bebisar

kallskuret

Vad kan en bebis äta på julbordet? Detta är något som många bebisföräldrar frågar sig nu så här i juletider. För många bebisar kan ju konsistensen på julmaten vara ett hinder, men det behöver ju inte vi BLW-föräldrar direkt fundera på. Istället handlar det i första hand om ifall viss mat är olämplig. För den otålige kan vi redan nu konstatera att det mesta på julbordet är ok för småbarn även om man får tänka på att det ofta är en hel del salt och nitrit i julmaten så erbjud med måtta. Honung ska som vanligt undvikas för barn under ett år. Tänk på förvaring så att maten inte har stått framme för länge och för många gånger.

Julbordet brukar ju inledas med sill och strömming och redan här finns det skäl att fundera lite. När det gäller vildfångad lax, öring, strömming/sill från Östersjön samt öring och sik från Vänern och Vättern och röding från Vättern är Livsmedelsverkets rekommendationer för gravida, barn och ammande att begränsa intaget till två gånger om året på grund av miljögifter. Alltså finns det utrymme för lite strömming på julafton om man skulle vilja, men barn är extra känsliga och därför kan det ju vara en idé att avstå helt.

Sill å andra sidan är oftast fångad i andra hav och går därför bra ur miljögiftsaspekten så länge den är fångad på rätt ställe. Den som ger egna inläggningar bör se till att följa recepten noga vad gäller salt och ättika samt att förvara dem kylskåpskallt för att undvika att clostridium botulinum-bakterien, som orsakar botulism, ska få chans att få fäste i maträtten. Även gravad och rökt fisk bör förvaras kylskåpskallt av detta skäl.

Med fisken brukar man också äta ägghalvor och det går också utmärkt att ge till barnen, kanske med en räka på toppen? Skaldjur går också bra att ge till bebisar, men kan kanske vara lite segt. Känn av vad ert barn klarar, kanske går hela räkor utmärkt eller så funkar det bättre med delade.

Efter fisken kommer det kallskurna, som julskinka, fårfiol, korvar och patéer. Här bör det mesta fungera alldeles utmärkt för en liten bebis att sätta tänderna (eller gommen) i. Det man får tänka på här är att det kan vara mycket salt eller nitrit i maten. Maten går alltså bra att äta men bebisarna bör inte äta för mycket av detta. Har ni viltkött där blyammunition använts är det också bra att tänka på att barn under sju år och gravida inte ska äta kött från områden närmare än 10 cm från sårkanalen.

Bland det småvarma kan barnen nog hitta flera av sina favoriter när köttbullar, prinskorv, revbensspjäll och Janssons frestelse kommer på bordet. Även här får man tänka på saltet och nitriten och även se till så att revbensspjällen inte är honungsglaserade. De flesta grönsakerna går också bra, men barn under ett år ska som vanligt undvika nitratrika grönsaker tex grönkål.

Ost och kex går bra, men återigen, tänk på saltet. Undvik färskostar gjorda på opastöriserad mjölk. Detta enligt 1177.se, Livsmedelsverket avråder endast från att dricka opastöriserad mjölk. De vanligaste färskostarna i affärerna är pastöriserade.

När det är dags för efterrätt och julgodis blir det socker istället för salt man får se upp med. Socker är inte direkt farligt men tillför inget nyttigt. Hur man gör här är mer ett personligt val för föräldrarna, men många vill undvika socker åtminstone det första året. De klassiska juldesserterna går ju att göra lite mer barnvänliga tex genom att minska på sockret i ris à la Maltan eller kanske servera bär istället för sylt till ostkakan. Det finns även många som lagar julgodis med mindre sockerinnehåll, till exempel sötat med dadlar. När det gäller våra typiska julkryddor är varken saffran eller kanel farligt för bebisarna. Kanel innehåller visserligen kumarin som är farligt i större mängder, men det är sällan man kommer upp i så mycket kanel. Vill man minska kumarinintaget ändå kan man använda ceylonkanel.

Trädnötter, mandlar och jordnötter har en rund form som är väldigt farlig för småbarn, inte bara bebisar. Ska barnen få nötter behöver de alltså delas. Men är nötterna i en form som funkar säkerhetsmässigt så är detta inget man behöver hålla undan för barnen. En del är rädda för allergi, men studier visar att det är bra att introducera allergener tidigt istället för att avvakta till senare.

Och där var vi igenom ett helt julbord, om nu bebisen orkade sitta så länge. Som ni ser finns det mycket gott till även bebisarna på julbordet. Ungefär samma saker att ta hänsyn till som i vardagen, dvs det mesta funkar med vissa undantag.

Hoppas ni och era barn får en fin jul tillsammans.
God jul och gott nytt år från oss på BLW-sidan

Källor:
Denna bloggpost är i första hand baserad på råden från Livsmedelsverket, dels på det de skriver på de allmänna råden för barn men även på specialsidor de har om tex jakt och kanel. Läs mer på länkarna nedan:
Livsmedelsverkets kostråd för spädbarn
Livsmedelsverkets Bra mat för barn 0-5 år
Kumarin i kanel, Livsmedelsverket
Clostridium botulinum, Livsmedelsverket
Bly i viltkött, Livsmedelsverket
Mat till barn upp till ett år

Tre månader in

bebis med pipmugg
Det har inte blivit så mycket skrivet här, men desto mer på instagram, ifall någon vill följa oss där. Tyckte att en uppdatering här kan vara på sin plats också.

Det har gått över förväntan bra. A äter mycket mer än vad storasyster gjorde i samma ålder och jag känner mig inte särskilt orolig inför att lämna över till pappan när det är dags att börja jobba. En bra dag äter hon en halv smörgås till frukost, antingen med bara smör och leverpastejstavar till eller med bredbar leverpastej på. Avslutar gärna med en frukt, gärna c-vitaminrika satsumas som kombineras bra med leverpastejen.

Lunch varierar lite mer. Ibland sover hon över lunchen, ibland är vi på stan, ibland hemma och äter gårdagens rester. Är det förskolefri dag lagar jag något snabbt. Pasta är ett genomgående tema här och ofta något vi tar med oss om vi är iväg och det funkar även som mellanmål. Det är inte alltid det finns mjölkfritt och då är det lättast att ta med.

Sen när hela familjen är hemma lagar vi kvällsmat. Vi har matkasse så vi bestämmer ofta inte helt själva vad det är som står på menyn, men det blir ju å andra sidan väldigt varierat då. Det är olika från måltid till måltid hur det går och ibland kan det vara lite svårt att parera när rätterna innehåller mjölk och ägg. Oftast kan vi byta ut mjölkprodukterna mot havregrädde, vilket funkar förvånansvärt bra. Jag känner faktiskt ingen skillnad i smaken.

Många undrar hur snabbt man ska öka upp antalet måltider. Här tycker jag att man kan göra lite som man vill. I amerikanska BLW-grupper rekommenderar de ofta att börja med en måltid och öka på efter ett antal veckor. Många där menar att mellanmål inte behövs förrän efter ettårsdagen och att mjölken ska stå för i princip all näring barnet får under hela första året. Tittar man istället på måltidsplan från tex WHO föreslår de 2-3 måltider vid sex månader och 3-4 måltider med 1-2 mellanmål redan vid nio månader. Vi har valt att erbjuda mat alla gånger vi andra äter, förutom när hon råkar sova just då eller om det av något annat skäl inte passar. I början åt hon så pass lite vid varje måltid att det ändå har blivit en långsam introduktion och jag gissar att hon ammar mer än de flesta niomånadersbebisar.

Sen ammar vi förstås en massa fortfarande. Morgon middag kväll och natt och sen lite däremellan. Vi har inget fast schema, men det har vi ju aldrig haft, även om det är mindre nu än vad det var förut.

BLW så här långt

Collage med BLW-bebis
Efter ett tag med BLW kommer här en sammanfattning av hur det gått hittills. Det har ju varit lite tyst här på bloggen, men ni som följer på Instagram vet att vi är i full gång. I stort sett har det gått bra. A är väldigt intresserad av mat och ivrig att testa det mesta.

Det största hindret är än så länge motoriken. Det är fascinerande att se hur svårt det är för en liten ovan sexmånadershand att försöka få upp maten i handen. Maten glider undan och handen lyckas inte göra de rörelser som är så lätta för en vuxen. Istället för mellan handflatan och fingrarna hamnar maten mellan pekfingret och långfingret och i andra konstiga positioner. Vi försöker hjälpa till med att skära bitarna på ett bättre sätt, men det är inte alltid lätt att förutse vilka bitar som funkar. Sen går bitarna sönder och de blir ännu svårare att greppa och vi får ge henne nya att börja om med.

Favoritmat hittills är nog tomat, kokt morot, plommon och aprikoser, men hon angriper det mesta med stor iver. Få saker ligger helt orörda, även om hon helt klart verkar föredra en del saker framför andra. Där verkar det ju vara lite olika, en del barn börjar äta mängder med en gång medan andra inte stoppar mat i munnen på flera månader. Våra barn verkar vara lite mittemellan. Båda har stoppat i munnen med en gång, men sen är ju frågan hur mycket som faktiskt kommer ner i magen. Vi har känslan av att A får i sig mer än I, men det är svårt att minnas exakt hur det var för tre år sedan.

A kväljs inte alls lika mycket som storasyster gjorde. Med storasyster var det så illa att hon kunde kräkas, även om det inte verkade bekomma henne nämnvärt. För A händer det max några gånger i veckan och inte alls så farligt som jag minns det. Intressant att notera här är att hon nästan kväljs mer när hon äter saker i puréform, tex gröt och mjöligt päron hon tuggat sönder till mos.

Att A skulle vara allergisk mot mjölk och ägg var helt oväntat. Hon har ju klarat bröstmjölken utan problem, trots att jag äter komjölksprodukter. Det ställer ju till det en del, dels kan hon inte äta vår mat och dels finns det en bra saker att erbjuda en bebis som inte funkar längre, tex leverpastejstavar och äggröra. Båda är saker vi hann erbjuda en gång och som hon åt väldigt bra men nässelutslagen som kom efter var ju mindre roliga.

En stressfaktor, både nu och med storasyster, är ju lite hur det ska gå när jag börjar jobba igen och inte kan amma dagtid. Vi har knappt två och en halv månad kvar nu och det känns ändå hoppfullt men från tiden med storasyster vet jag att det inte behöver betyda att det går framåt så mycket ändå.

Matintro i skärgården

Bild på böcker
På sexmånadersdagen fick A smaka på lite mat. Vi fegade lite med en okokt morot som hon angrep med stort nöje. Vi diskuterade lite ifall det var säkrare eller farligare att ge moroten just okokt. När det gäller så hårda saker som tex morot och äpple bör man vara medveten att det är en kvävningsrisk om barnet kan få av bitar. I just detta fall bedömde vi att hon inte skulle kunna få av annat än flisor, vilket vi tyckte var lagom för första gången. Men egentligen är ju tanken att barnet faktiskt ska äta av maten och då behöver maten vara så mjuk att den kan mosas mellan käkarna.

Resten av helgen fick hon lite bättre saker, bland annat gurka, potatis och kyckling. Hittills har hon varit väldigt intresserad av allting vi har erbjudit henne och hon blir väldigt frustrerad när hon har fått ner allting på golvet utan att vi har hunnit ersätta det med nytt.

Mentala förberedelser

Bild på böcker
Jag har ju redan skrivit om praktiska förberedelser inför att börja med BLW, men den mentala biten är nog ännu viktigare. Egentligen behöver man ju inte förbereda något annat praktiskt än att skaffa en barnmatstol. Viktigare är då veta hur BLW fungerar för att bli redo. Hur gör man, vad innebär egentligen baby led weaning? Ofta är man kanske ganska ensam bland dem man känner om att ens känna till BLW, även om det är något som blivit mycket vanligare de senaste åren. För tre år sidan var det ingen bland mina bekanta som körde BLW, nu är det flera stycken.

För att bli bekant med metoden behöver man läsa på. Ett bra ställe att börja är ju så klart här på sidan, tex här. Sen kan man kanske fortsätta med en BLW-bok, det finns både på engelska och svenska. I facebookgrupper kan man ta del av andras erfarenheter och ställa frågor. Många instagrammar på temat, så det går att hitta mycket där också. På sidan med Lästips har vi sammanställt information både om böcker, facebookgrupper och instagramkonton.

Något som oroar många, även dem som tilltalas av tanken om BLW och bestämt sig för att det är rätt för dem, är rädslan för att barnet ska sätta i halsen. För att förbereda sig här och komma över denna oro tror jag det är viktigt att förstå metoden. Att veta skillnaden på att kväljas (klökas, på engelska gag) och att sätta i halsen, dvs ha ett luftvägsstopp (på engelska choke) är också viktigt. Det är väldigt vanligt att bebisarna får kväljningar och det kan se ganska otäckt ut även om det egentligen är ofarligt.

Men viktigast är ändå att veta vad man faktiskt ska göra om det vill sig så illa att bebisen faktiskt får luftvägsstopp, oavsett om man oroar sig eller inte, oavsett om man kör BLW eller inte. Vi har skrivit om säkerhetsaspekten här. När I var liten hade vi inte möjlighet att gå en kurs i första hjälpen, men vi gick en när hon blivit lite äldre. Vi går inte en ny kurs nu, men vi läser ändå på igen och tittar på filmer om hur man ska göra vid luftvägsstopp.

Här skriver Tilda om hur hon övervann sin rädsla för att bebisen skulle sätta i halsen.

Inför matintro den här gången har jag läst en hel del i amerikanska facebookgrupper men även lånat Sara Asks Första hjälpen vid matbordet. Den handlar inte om BLW, även om metoden tas upp där. För mig har den istället varit värdefull när det gäller hur storasyster äter eller inte äter, vad som är tillräckligt med mat och vilka fighter gällande maten som är värda att ta (typ inte så många, huvudsaken är att ungen äter).

Det här med att sitta


För att det ska vara säkert för bebisen att äta behöver hen kunna sitta upp utan att sjunka ihop eller trilla åt sidan, detta för att minska risken att sätta i halsen och, ifall olyckan är framme ändå, kunna hosta upp maten.

Detta gör att det inte räcker med att barnet är sex månader för att börja med BLW utan även behöver kunna sitta upp tillräckligt bra. Sista kriteriet, att barnet ska vara intresserat och kunna föra mat till munnen, blir ju lite av en självklarhet. Går ju inte att börja äta om bebisen inte kan få in maten i munnen.

Jag läste nyligen i en facebookgrupp där en förälder var orolig över att hon hört att barn satt utan stöd först vid åtta månader och då undrade dels om det är den ålder man kan förvänta sig och om man skulle vänta så länge. Hon överöstes då av svar från andra föräldrar vars barn minsann hade suttit redan när de var fyra och fem månader. Men faktum kvarstod ju, hennes barn satt inte än. Vad gör man då?

Detta är en relevant fråga för oss, för snart är A sex månader och hon sitter inte riktigt så att vi är nöjda än. Hon sitter absolut inte utan stöd, men även med stöd i en barnstol sjunker hon ihop lite väl mycket. Det beror lite på dagsform. Redan för över en månad sedan kunde hon sitta utan ryggstöd i barnvagnen med rätt stöd på sidorna, men andra dagar sjunker hon mest ihop. Idag när vi testade blev vi till och med oroliga att hon skulle slå huvudet i bordshörnet.

I många BLW-forum anges att barnet ska sitta utan stöd eller ”unassisted” på engelska. Men behövs det verkligen? I Rapleys BLW-bok står det ”Ensure that your baby is supported in an upright position while she is experimenting with food. In the early days you can sit her on your lap, facing the table. Once she is in a highchair, use small cushions or rolled-up towels to keep her pright and at the right level with the tray or table.

Svenska Livsmedelsverket nämner inget annat tecken på att barnet är redo för mat än ålder och intresse, men Storbritanniens NHS tar upp olika kriterier och ett av dem är att barnet kan stanna i sittande position och hålla huvudet stadigt. Även Kanadas rekommendationer manar till att se till att barnet sitter upprätt. Detta är intressant eftersom båda länderna faktiskt rekommenderar större bitar från början.

Baserat på dessa olika rekommendationer är vår slutsats att bebisen inte behöver sitta helt själv, men med stöd måste hen ändå kunna sitta rakt för att det ska vara säkert. Vi kanske inte kommer ge mat direkt på sexmånadersdagen, men vi kommer ändå börja snart, men bara då A är pigg nog att sitta tillräckligt bra.

Praktiska förberedelser

pipmuggar och bambubestick
Det börjar närma sig. Några veckor kvar bara, förutsatt att hon kan sitta tillräckligt bra när hon är sex månader. Så vad gör vi för att förbereda oss?

Nya haklappar är införskaffade. Jag gillar fortfarande Åhléns haklappar, även om mönstret är ändrat. Passade på att köpa fyra stycken härom veckan. Sen får vi se om haklappar och uppdragna ärmar räcker för den här ungen. Det funkade med storasyster, men jag har förstått att många andra behöver mer heltäckande skydd. Att äta naken är i alla fall inget alternativ, orkar verkligen inte bada eller duscha barnet efter varje måltid. Båda våra barn har, milt sagt, starkt ogillat att bada, så det är inte aktuellt att köra på den varianten.

Ett tag tänkte jag att vi skulle skaffa fler tallrikar också, men insåg sen att storasyster började med tallrik först runt året. Innan dess åkte de alltid i golvet, så vi la bara maten på bordet. Bestick började hon använda lite tidigare, men det är nog fortfarande långt borta här. Men vi har några trevliga bambuskedar som maten fastnade ganska bra på, dem lär vi introducera tidigare ifall vi ska ge laddade skedar med något.

Något att dricka i behövs också. Kanske inte med en gång, men relativt snart. Hon kommer ju börja med ersättning framåt nio månader inför att jag ska börja jobba, så det är ju bra att introducera mugg redan från början. Där har vi redan testat igenom ett antal olika varianter med första barnet, så nu kör vi direkt på pipmugg från Nuk och Pura.

Slutligen så behöver hon något att sitta på. Det blir en till Stokke Tripp Trapp. Vi är nöjda med den till storasyster så det får bli en till. Gillar att barnet kommer nära bordet i den, jämfört med Ikeas Antilop där det blir ett utrymme mellan barnet och bordet/brickan. Under stolen lägger vi Ikeas golvskydd Kolon för att skydda golvet från alla matrester som kommer flyga över rummet.

Oj, vad hände här?


Hoppsan, här gick man på toa och missade bebisens matintroduktion. Eller, ärligt talat är jag ganska säker på att hon faktiskt inte fick in något i munnen, men storasyster försökte i alla fall så gott hon kunde.

För den som blev osäker, så här gör man alltså inte.

Mejeriprodukter före ett år


Får man ge komjölk till barn under ett år? Detta är en fråga som dyker upp titt som tätt i olika facebookgrupper. Svaret på frågan blir ofta felaktigt att det är mjölk som måltidsdryck man ska undvika men det är helt ok att ge i andra former än just måltidsdryck. Men det handlar inte om hur det serveras utan hur mycket man ger av det.

Så här skriver Livsmedelsverket i sina kostråd för spädbarn:
Vänta med att ge mjölk som dryck och större mängder fil eller yoghurt tills barnet har fyllt ett år. Mjölk innehåller i och för sig många viktiga vitaminer och mineraler, men bara lite järn. Om barnet får mycket mjölk eller mjölkprodukter är det risk att barnet inte orkar äta tillräckligt av annan mat, som är mer järnrik. Genom bröstmjölk, ersättning eller så kallad tillskottsnäring får barnet dessutom tillräckligt med mjölk ändå, som är bättre anpassad till barnet.
Källa Livsmedelsverket

Läser man Livsmedelsverkets rekommendationer så handlar det om att komjölk inte innehåller tillräckligt med järn och ger man i för stora mängder så orkar barnet inte äta tillräckligt av annan mat med mer järn. Detta gäller alltså både om det är mjölk i pipmugg, yoghurt i skål, gröt baserad på mjölk och så vidare.

Sen behöver man inte undvika komöjlk helt och hållet, utan det är helt ok att ha som en del i maten, men särskilt under matintroduktionen är detta ändå något att tänka på. Äter barnet redan en massa järnrika produkter bör mjölken inte vara så mycket att fundera över.

En del brukar lyfta fram att kalciumet i mjölken hämmar järnupptaget och att det skulle vara skälet till att komjölk bör undvikas första året. Enligt ovan är detta alltså inte skälet och det råder viss oklarhet kring ifall kalcium verkligen hämmar järnupptaget. Mer information finns i Livsmedelsverkets Råd om mat för barn 0-5 år, avsnittet om järn.

Kanske tänker man att man kan ge någon annan mjölk istället, tex havremjölk eller kokosmjölk. Men som sagt, det handlar inte om att undvika komjölk, utan att det man erbjuder istället ska vara mer rikt på järn. Tar vi då havremjölk innehåller det 0,5 mg järn per 100 g havremjölk. Detta är visserligen mer än komjölk som har 0,02 mg per 100 g, men ändå inte särskilt mycket. Kokosmjölk å andra sidan innehåller 1,6 mg per 100 g, vilket är markant mer, men tittar man i den här listan så finns det ca 500 livsmedel som har högre järnvärde. Särskilt för oss som kör BLW borde det vara lätt att hitta något där att ge istället.

Snart, men inte än


Snart fyra månader gammal. En del bebisar börjar äta redan då, till och med tidigare. Vårt mål är istället att helamma sex månader, ser inget skäl att inte följa WHO:s rekommendation. Lilla A har inte visat något intresse alls för mat än och när jag tittar på henne är det svårt att förstå att andra bebisar faktiskt visar intresse i den här åldern.

Med storasyster upplevde jag inte heller att hon var så intresserad före sexmånadersdagen. Någon dag innan snodde hon faktiskt en gurkbit från min smörgås en gång när jag bar både henne och smörgåsen. Ungefär vid samma period satt hon i sin pappas knä medan han läste en tidning och då passade hon på att äta en bit av den, men bortsett från dessa två episoder lyckades vi vänta till strax efter sexmånadersdagen med matintroduktionen.

Sen återstår förstås att se att A uppfyller de andra kriterierna för att börja äta när hon är sex månader. Hon försöker redan sitta upp, men det är långt kvar innan hon kan styra kroppen så pass bra. När det gäller att greppa saker så gör hon det när något råkar komma i närheten, men fortfarande utan kontroll.

Det kommer bli roligt att kunna dela med mig här om vårt matäventyr. Storasyster var redan över året när vi lanserade hemsidan, så det blev inte särskilt mycket bloggande kring hennes matintroduktion.

Pin It on Pinterest

Dela