Kvällshungrig

Snart är Helmer 7 månader och vi har ännu inte stött på något han inte gillar. Han tycks gilla det mesta, men det är ju verkligen inte någon garanti för att det fortsätter så. Det kan dessutom ändras fort, så vi kör vidare på samma sätt som innan.

Vi har upptäckt att det uppstår en viss frustration när vi alla äter ihop, speciellt vid middagen. Han vill till varje pris ha min tallrik! Inte för att ta maten som ligger på utan för att spexa med den. Jag tänkte först att han kanske ville äta från min tallrik samtidigt som mig, men så var det inte heller. Spelar ingen roll om han får en egen tallrik. Jag är inte riktigt säker på vad specifikt det är han vill, de små och deras fixa idéer, så jag får luska vidare i detta. Han äter inte på tallrik än, vi serverar rätt på bordet. Så det kan helt enkelt vara så att han är intresserad av något han så sällan ser, alternativt att jag grejar med tallriken, då måste den vara väldigt festlig! Vem vet?

En annan upptäckt är att han är hiskeligt vrålhungrig på kvällen. Jag försöker alltid se till så han äter varannan till var tredje timma, speciellt på eftermiddagen, men hur nära middagstiden han än äter är han helt otroligt hungrig runt 17-snåret. Vill minnas att Vilmer var likadan. Äter de upp sig för natten tro?

Kladda

Något som kommer i hela paketet med BLW är ju att varje måltid innebär kladd. Överallt och ingenstans! I håret, i pannan, mellan tårna, you name it! Det innebär ju också ett efter varje måltid är det ett litet städprojekt som behöver ske. Vaskrensaren och en blomspruta med vatten och lite diskmedel är trogna vänner!

Om jag tittar på Vilmer nu, snart 2 år, i hans matresa är det sällan det hamnar på ställen där det inte skall. Om han inte lägger det där själv då vill säga. Han har en förkärlek av att kasta ner maten på golvet när han är färdig. Nåja. Det går över det också!

Smaka på allt

Just nu är vi i stadiet där jag erbjuder allt. Allt får klämmas, kännas och smakas på. Jag försöker samtidigt läsa på mer och mer om vad som kan vara mindre bra att erbjuda och vad som kan vara bättre att erbjuda. Vi försöker göra medvetna val och försöker hålla oss uppdaterade kring allt som har med mat att göra.

Vi, vi säger jag när det egentligen är min partner som lagar all mat, lagar allt som oftast all mat från grunden. En salig blandning mellan vegetariskt, lite kött och ibland blir det köpemat. Allt med måtta! Maten vi äter blev sju resor bättre när Vilmer väl började äta vanlig mat. Det blev lite mer tanke bakom då, så att säga. Och mat från grunden är ju faktiskt mycket godare!

Jag försöker just nu lägga om tankarna kring frukostmat. Jag är så fast i det traditionella svenska frukostbordet som tex gröt, smörgås, yoghurt osv. Vilmer har sedan start älskat havregrynsgröt. Han äter det fortfarande varje morgon(!) med olika toppings. Helmer tycks tycka gröt är rätt så smarrigt han också, men att hantera laddade skedar går upp och ned, ibland bokstavligt talat. Grötpinnar funkar rätt bra däremot. Gröt är ju absolut inget måste, men som sagt, jag är så inrutad i gröt-frukost! Behöver komma därifrån känner jag.

Har ni några käcka frukosttips?

Första inlägget av vår nya bloggare AlexSandra!

Kul att få vara med här! Jag tänkte att jag börjar med ett presentationsinlägg och berättar om hur vi hamnade i BLW-svängen. AlexSandra heter jag och är förälder till Vilmer, 2 år i februari, och Helmer som nyss blev 6 månader. När jag var gravid med Vilmer läste jag allt jag kunde komma över och däribland fanns texter om BLW. Det lät ju helt fantastiskt! Det här skall vi tillämpa, tänkte jag! Sedan när vi väl stod vid matintroduktion tog rädslan över och jag började skedmata. Det var inte förrän runt 7-8 månader som jag gav över rodret till Vilmer. Han löste det galant och nu i efterhand förstår jag att han hade löst det lika bra om han hade fått börja själv från början likaså. Nu är vi precis i början på Helmers BLW-resa och det är så fantastiskt kul! Helmer fick från start äta själv, han började redan runt 5 månader med gurkstavar på grund av att han var arg som ett bi vid varje matsituation när alla andra satt och åt och inte han! Framförallt när han såg Vilmer äta. Storebror. Idolen! Jag tror absolut att Helmers intresse för mat har mycket med Vilmer att göra. Vilmer är oerhört matglad och äter med god aptit och jag ser att Helmer tar efter. Allt som ännu serveras har mumsats på. Skall bli spännande att se hur allt utvecklar sig!

Vilmer och Helmer

Pin It on Pinterest